Hadar Nordin

Fritidspedagog, författare, föreläsare och debattör.
Hadar Nordin

Latest posts by Hadar Nordin (see all)


Betydelsen av icke-kognitiva förmågor

(Texten reviderad, tidigare publicerad på fritidspedagogik.se 2013)

Forskningen skiljer mellan kognitiva och icke-kognitiva förmågor. De kognitiva rör allmänt sett tankeförmågan. Icke-kognitiva förmågor handlar om individers attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor. De kan t.ex. vara motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller ’hur man uppträder’. Dessa anses ofta mer komplexa till sin natur och metodiken att mäta dem är långt ifrån lika utvecklad som när det gäller kognitiva förmågor.

I Skolverkets rapport “Betydelsen av icke-kognitiva förmågor” tittar man på vilken betydelse dessa förmågor har för en individs skolgång eller yrkeskarriär. Det är viktiga förmågor som tyvärr definieras med en negation: “icke”, och dessutom med en negation i relation till “kognition”. Samtidigt skriver man att dessa förmågor kan vara kraftigt kopplade till kognitiva förmågor. De “icke-kognitiv” förmågorna definieras i rapporten som följer: Det som benämns icke-kognitiva förmågor handlar allmänt sett om individers attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor. De kan inkludera sådant som självuppfattning, motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller ’hur man uppträder’. Men också många delvis andra begrepp och aspekter har lyfts fram i forskningen.

Dessa förmågor är enligt min mening tydligt kopplade till läroplanens två första delar och en betydande del av fritidshemmets uppdrag och verksamhet. Dessa är förmågor och kunskaper som kan vara helt avgörande för såväl lyckad skolgång som framtida arbete. Högsta betyg i alla ämnen leder kanske inte till en lönsam och stabil karriär om förmågor som självdisciplin, samarbetsförmåga, och en god social förståelse saknas.

Här utkristalliseras ännu en tydlig tolkningsmöjlighet av “komplementet till skolans utbildning”. Att i fritidshemmet aktivt arbeta med de så kallade “icke-kognitiva förmågorna”. Men vi borde hitta ett annat namn för det. Istället för identifiera dessa genom en motidentifikation. Det blir polariserande och lite som att som att kalla de kognitiva förmågorna för “icke-sociala förmågorna” eller liknande.

Vi pratar ofta om att fritidshemmet jobbar med barnens sociala kompetens och deras emotionella utveckling. Men kopplar det inte tillräckligt ofta till forskning eller betydelsen för skolgången. I denna rapport finns mycket nyttigt att läsa och ta till sig.

Cunha och Heckmans forskning visar att det spelar roll hur en individs balans mellan kognitiva och icke-kognitiva förmågor ser ut. I Skolverkets rapport skriver man rörande denna forskning: En rätt omfattande forskning visar alltså att ”förmågor spelar roll” och att kognitiva sådana väl predicerar social och ekonomisk framgång. Samtidigt är förmågor mångfasetterade. Icke-kognitiva förmågor såsom självvärdering, motivation, uthållighet, riskundvikande och självkontroll har visat sig i ett stort antal studier ha direkta effekter på skolgång och testresultat, men också på löner (även kontrollerat för skolgång) och även på sådant som tonårsgraviditeteter, rökvanor, etc. Den uppdelning på arv och miljö (nature and nurture) som dominerat tidigare forskning inom området, anses överspelad så till vida att effekter inte går att skilja ut dem emellan; de interagerar med varandra.

Till detta kommer det viktiga resultatet från många studier att icke-kognitiva förmågor inverkar på och bidrar till de kognitiva. Sådant som uthållighet, samvetsgrannhet och motivation spelar en direkt roll för individers resultat på kunskapsorienterade tester, men påverkar också i sig utvecklingen av den kognitiva förmågan. En viss komplexitet föreligger alltså: Skolgång bidrar till att utveckla icke-kognitiva förmågor som påverkar graden av senare socioekonomisk framgång; samtidigt som icke-kognitiva förmågor bidrar till skolresultaten.

Skolan i Sverige har tydlig tyngdpunkt på de kognitiva förmågorna. Fritidshemmet på de icke-kognitiva. Enligt forskningen är det av vikt att dessa har balans. De har inverkan på varandra. Tyvärr måste här sägas att dagens förutsättningar på många fritidshem inte ger oss möjligheten att arbeta med dessa förmågor. Men det ger oss också ännu en ingång till att diskutera och motivera varför fritidshemmen behöver bättre möjligheter att klara sitt uppdrag.

I en analys av styrande dokument på 90-talet med fokus på förekomsten av icke-kognitiva förmågor kom Berit Hörnqvist (huvudsekreterare i 1991 års läroplanskommitté) fram till sju olika kluster.

Kreativa inslag som idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenörsanda.

Empatiska inslag som inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet.

Karaktärsegenskaper som ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet.

Sociala, och kommunikativa inslag som öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening.

Inslag som berör självuppfattning: trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självkännedom, självständighet (autonomi).

Inslag som handlar om analys och problemlösning, som kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera.

Inslag som berör lärande; lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande. […]

Fundamentala förmågor, vill jag påstå.

Förmågor som är innerligt fritidspedagogiska, vill jag hävda.

De icke-kognitiva förmågorna må för skolan vara omätbara. Det betyder inte att de inte ger värdefulla resultat och goda effekter för individ, samhälle och välfärd.

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *