Mikael Jensen

Mikael Jensen är fritidspedagog, författare, forskare och lärarutbildare vid Högskolan i Borås
Mikael Jensen

Latest posts by Mikael Jensen (see all)

I LGR11 finns det fyra angivna områden att undervisa om. Dessa är aningen spretiga och ibland är rubriken inte helt talande för innehållet. I detta inlägg har jag ett förslag för framtiden när det gäller att fokusera ett särskilt undervisningsområde på fritidshemmet som både knyter an till verksamhetens historia och har en riktning mot framtiden. Det undervisningsämne jag föreslår är socialkunskap och i detta inlägg ska jag skissa på vilket innehåll ett sådant ämne kan ha och hur man kan gå vidare mot att utveckla en ämnesdidaktik specifikt för fritidshemmet.

Vad är socialkunskap?

Socialkunskap ligger som fält mitt emellan samhällskunskap och psykologi. Det handlar om dyaden och den lilla gruppen. Inom sociologiämnet motsvarar det mikrosociologi och inom psykologiämnet motsvarar det socialpsykologi.

Innehåll att ta upp kan exemplifieras med denna lista:

  • Grupper och grupptillhörighet
  • Att vara en god förebild (barns informella ledarskap)
  • Självidentitet och gruppidentitet
  • Deltagande, delaktighet och inflytande
  • Mobbning, utanförskap, diskriminering och inkludering
  • Relationer på fritids och i skolan
  • Relationer online
  • Sport, spel, samspel och ’fair play’
  • Hur man är en bra kompis
  • Vänner och ovänner
  • Empati och social kompetens
  • Att ta andras perspektiv
  • Interpersonell kommunikation och gruppkommunikation
  • Konflikthantering
  • Samarbete

Notera att de ord som används ovan inte är de termer man förväntas använda direkt till eleverna på fritidshemmet. Det är termer som ringar in vad man vill ta upp i undervisningen. Många av ovan punkter är starkt knutna till värdegrunden vilken då naturligt kommer in i ämnet.

Varför ett så avgränsat område?

Även om man vill ha ett helhetsperspektiv på barnets hela dag är det lättare för både elev och lärare att prata om avgränsade områden. Området är centralt och aktuellt i barnets vardag dagligen. Det finns alltid något från ovan lista som är en del av varje händelse som barnet medverkar i.

Det som här avgränsas som socialkunskap är fortfarande ganska brett men varje delområde är specificerat nog för att vara ett tema för ett samtal eller för en vecka.

Om man ska kunna utveckla en didaktik för fritidshemmet underlättar det i högsta grad att avgränsa sig till ett ämne. Därför är det en fördel att prata om socialkunskap och dess delkomponenter.

Ämnesdidaktik

En ämnesdidaktik för fritidshemmet behöver inte se ut alls som det gör för traditionella skolämnen i grundskolan. Här följer några förslag på vad man som lärare på fritidshem kan göra för att underlätta lärande inom något av ovan listade delområden.

Benämna

Ibland är barn inte medvetna om vad de gör när de gör det. Att prata om samspel och samarbete när det sker är ett sätt att skapa ett lärande. Man kan till exempel benämna ett barns handling som att hen är en god vän eller att hen visar empati. De barn som vill veta mer om de begrepp man använder, när man benämner, kan ställa frågor till läraren.

Fråga

Man kan ställa frågor som bidrar till djupare tankar. Inom temat för att vara en god vän, att ta andras perspektiv eller interpersonell kommunikation kan man fråga om hemligheter. Vad är en hemlighet? Vem får del av en hemlighet? Vad gör man när man får veta en hemlighet? Dessa frågor kan ställas till en person, till en liten grupp eller till en stor grupp i samlingen.

Ta vara på barns frågor

När barn ställer frågor inom ämnet behöver man inte nöja sig med att ge ett svar direkt utan man kan samla på frågor och ta upp dem tillsammans med flera barn. Ibland kan man inte svara omgående och då kan man be att få återkomma. Man kan också fråga barnet om det vill undersöka frågan tillsammans med läraren och/eller andra elever som ett litet projekt. De frågor barn ställer säger något om var de befinner sig i sin utveckling och kring deras erfarenheter. Detta kan man ha som utgångspunkt att arbeta vidare från.

Ha samling

Vid en samling kan man ställa frågor och benämna men man kan också berätta och visa. Man kan som vuxen berätta när man blev osams med sin vän och därefter prata vidare om vad det innebär att vara en god vän och hur man hanterar konflikter. Självupplevda exempel fungerar oftast bra om eleverna kan relatera till dessa.

Aktivitet och reflektion

Aktiviteter kan vara allt från en lek eller ett spel till övningar i empati och samarbete. När dessa aktiviteter har genomförts kan man i efterhand prata om hur upplevelsen var, vad man kände, vad man tänkte, om man lärde sig något och om allmänna reflektioner.

Dramatiseringar

När man undersöker olika aspekter av vårt sociala liv kan man prova olika former av dramatisering eller rollspel. Berättelseformen är särskilt tillgänglig för barn och därmed kan man använda den som en stomme för de roller man provar. Man kan t.ex. undersöka utanförskap eller att vara en god förebild. Låt barnen prova något nytt genom sin roll och samtala om det efteråt.

VR och AR

En modernare version av spel och dramatisering är att prova Virtual Reality eller Augmented Reality. På detta sätt kan man vistas i miljöer som inte ingår i fritidshemmets verksamhet men som ger möjlighet att komma så nära en autentisk situation som möjligt. I dessa miljöer kan man göra olika simuleringar och där prova på hur man kan agera i en ny situation. Upplev och samtala efteråt.

Avslutning

Om man ska införa undervisning i fritidshemmet kan man välja att vara ganska vag för att hålla sig på avstånd från traditionell skolundervisning eller mejsla ut ett ganska tydligt område och utveckla sätt att undervisa om detta som passar fritidshemmets pedagogik och som går att utveckla även didaktiskt.

Socialkunskap är ett ämne som passar fritidshemmets kärnverksamhet och det går att undervisa om det och om ämnets delkomponenter. Jag sticker ut hakan och menar att socialkunskap är ett av fritidshemsverksamhetens kärnämnen. Det är också ett ämne som kan erbjudas genom en ämnesdidaktik som passar fritidshemmet. Vissa tillvägagångssätt har föreslagits i denna artikel.

Fundera gärna kring vilka möjligheter detta ger och vilka eventuella hinder det för med sig. I förlängningen ser jag en ökad legitimitet för lärare i fritidshemmet med ett eller några få tydliga ämnen att ha som stomme för undervisningen.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *