Annelie Karlsson är aktuell med sin nyutgivna bok ”Specialpedagogik för fritidshem”. Annelie är utbildad lärare, specialpedagog och rektor.

Integrerade eller i egen fritidshemsverksamhet, eleverna som tillhör särskolans målgrupp finns på våra fritidshem och de behöver personal som har eller får kunskap om deras behov för att kunna göra verksamheten tillgänglig och utvecklande för dessa elever. 

Fritids erbjuds till elever upp till tolv års ålder. Efter det kan vårdnadshavarna ansöka om LSS-insatsen korttidstillsyn för skolungdom över tolv år. I de allra flesta fall kallar skolor även denna verksamhet för fritids, och det är också fritids jag använder som begrepp i denna text även om det innefattar elever från årskurs ett i grundsärskolan till årskurs fyra i gymnasiesärskolan. 

Varför arbetar inte elevhälsoteamet mer mot fritidshem? Det är en fråga jag ofta ställer mig. En annan fråga är varför är det inte lika självklart att fritidshemspersonal får information om stödbehov som att skolpersonal får det? Detta gäller såklart alla elever i behov av särskilt stöd men i denna text vill jag lyfta fram de elever som tillhör särskolans målgrupp eftersom de ofta är extra sårbara. 

Elever som har stora utmaningar i livet blir ofta väldigt trötta av skoldagarna. Det är därför extra viktigt att få överlämning till fritids om hur skoldagen varit. För att få till en bra dag behövs ett samarbete och det kan inte vara så att det alltid är fritids som ska bjuda in till samarbetet. Skolpersonalen behöver också komma ihåg vikten av att ta med fritids. För att det ska fungera behöver det vara organisatoriskt möjligt. Därför är skolledningens engagemang viktigt. Att ha EHT inblandat även på fritids kan föra viktig kunskap mellan verksamheterna. När pedagogiska kartläggningar görs kan det vara avgörande om man tittat även på fritidshemmet och genom detta kan föra framgångsfaktorer för eleven i båda riktningar mellan skola och fritidshem. 

Överlämningar vid alla typer av övergångar behövs, både under skoldagen och när överlämning sker när ny elev tas emot. Dessutom behöver fritidshemspersonal få reda på vad som är aktuellt runt en elev i behov av särskilt stöd. Ibland kan detta göras genom att en lärare i fritidshem är med på utvecklingssamtal. Tillsammans behöver alla som ska arbeta med eleven få kunskap om vad eleven behöver, både medicinskt och pedagogiskt. Detta för att få möjlighet att vara insatta från början och om det behövs någon särskild fortbildning, till exempel tecken som stöd, se till att få det. 

Det kan också vara andra saker som behöver göras gemensamt, som när det är samordningsmöten runt en elev, när skolan samverkar med till exempel habilitering och LSS, då är oftast mentor med från skolan, då kan det vara bra att ha med någon från fritids, dels för att det kan komma fram information som är viktig för att fritidssituationen ska bli bra för eleven, men också för att mötena ofta syftar till att få en helhetsbild av elevens livssituation och då kan lärare i fritidshem ha mycket att tillföra.  

På fritids för särskolans elever pratar vi ibland om heldagsskola, det vill säga vi tänker in elevens hela dag i planeringen. Det är bra och det går absolut att göra, men några saker behöver vi då tänka på. Eleven får inte vara för utsliten efter skoldagen för att orka med pedagogiska aktiviteter på eftermiddagen. Kanske behöver hen vila mer på förmiddagen, och då behövs ett samarbete med skolan runt detta. En annan viktig sak är att personalen behöver arbeta minst lika ihärdigt med kommunikation, kommunikationsstöd och hjälpmedel på fritidstid som på skoltid Fritidshemmets personal behöver lika mycket fortbildning runt användning och skötsel av både digitala kommunikationshjälpmedel och förflyttningshjälpmedel som skoldagens personal. Det kan tyckas självklart men tyvärr fungerar det inte så överallt. Om en elev har föreskrivna hjälpmedel för kommunikation som en talapparat, en särskild app eller ögonstyrd kommunikation är det mycket viktigt att det används lika mycket på fritids som på skoltid Elevens rätt till sin kommunikation måste vara lika självklar på fritidstid som under skoltid. 

Jag önskar också att fler såg möjligheten i den kompetensutveckling som kommer med att ha elever med större behov av stöd i sin fritidsverksamhet. Tänk så mycket det finns att lära i arbetet med dessa elever som kan användas i mötet med många andra elever. I särskolan har jag själv lärt mig massor, både av elever och personal. Att arbeta med särskolans elever i skola och på fritidshem ger mängder av kunskap om kommunikation, tydliggörande pedagogik, hur man gör varje moment till en lärande situation, vikten av kartläggning, rätt bemötande och kanske framförallt vikten av att få lyckas. När en särskoleelev får lyckas kan gränsen för den utveckling vi först trodde var möjlig flyttas framåt många gånger. När fritidshemmen får möjlighet att samverka med skolan och andra som är inblandade runt eleven kan detta göras möjligt. 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *