Fritidspedagogens yrkeskunskap Fritidspedagogen har traditionellt haft svårt att beskriva sin yrkeskunskap eller yrkesfärdigheter. Många av fritidspedagogens kunskaper är av tyst karaktär. (Andersson 2013). Vidare beskriver Andersson hur ett nytt yrkesspråk träder in. Begrepp som historiskt inte använts av fritidshemmet börjar användas: elev, undervisning och lektion. Fritidspedagogerna har utbildats för att arbete med och i såväl…
Debatten kring fritidshemmet är både intressant och viktig. Att belysa olika perspektiv på fritidspedagogik berikar diskussionen och leder förhoppningsvis till en utveckling av det pedagogiska samtalet. I en tidigare text menade jag att många av fritidshemmets kvalitetsaspekter gärna kvantifieras för att kunna mätas, värderas eller bedömas. Det kan handla om hur många barn som deltog…
Debatten om fritidshemmets skolifiering fortsätter. Ulf Blossing, skolforskare och professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet reflekterar i denna text om barnens erfarenheter i fritidspedagogiken. Vart tar barnens erfarenheter vägen i fritidspedagogiken? Fritidspedagogiken debatteras flitigt i magasinet Fritidspedagogik och på sajten Fritidsverket. Det är intressant och nödvändigt. Jag vill bidra med att…
Debatten om skolifiering av fritidshemmet är onekligen intressant, men egentligen är den inte ny. Mjuka värden kontra hårda värden, mätbara resultat kontra icke mätbara resultat har debatterats lika länge som målstyrningen av utbildningsväsendet har funnits. Kanske även innan dess. Det finns dock några saker som i alla fall väcker min nyfiken. Bland annat den orättvisa…
Jag har under en längre tid, utan vidare brådska, börjat skriva på min andra bok. Den första, Fritidspedagogik – ett komplement eller fundament!?, är slutsåld och det känns mer motiverat att skriva en ny bok än att revidera en gammal. Den nya boken har arbetsnamnet Fritidspedagogik som kunskapsområde. Syftet med boken är att försöka ringa in och avgränsa…
