Annelie Karlsson är aktuell med sin nyutgivna bok ”Specialpedagogik för fritidshem

I denna text skriver hon om specialpedagogik och anpassningar på fritidshem


Om NPF-anpassning, specialpedagogik och etik på fritids – inte så krångligt som det låter

Många skolor arbetar med att NPF-anpassa för att skoltiden ska bli mer tillgänglig för elever med autism, adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser. Elever, vårdnadshavare, lärare och rektorer vittnar om att det blir en bättre studiesituation för många elever. Det NPF-anpassade skolor gör är att intryckssanera, se över möblering, tillhandahålla hjälpmedel och fortbilda personal med fokus på kunskap om funktionsnedsättningar och bemötande. 

Hur är det då med våra fritidshem, behöver de NPF-anpassas? Ja, jag tänker att det behövs men jag väljer att kalla det att använda specialpedagogik på fritids. Det som görs vid npf-anpassningar fungerar lika bra för alla elever och är en stor vinst för elever med andra typer av särskilda behov än autism och adhd. Dessa anpassningar kan göra stor skillnad för elever som tagit skada av upplevda trauman, elever med en orolig hemsituation, de som ännu inte kan det svenska språket fullt ut och många fler. I den här texten vill jag dela med mig av mina tankar om etik som känns som grunden för allt arbete men ibland upplevs krångligt och svårt att förhålla sig till. Tankarna är hämtade ur min nysläppta bok Specialpedagogik för fritids. I boken finns mer utförliga beskrivningar av detta och ett antal andra områden som diagnoser, funktionsförmågor, bemötande och relationer, lek, tydliggörande pedagogik, hjälpmedel, miljö, särskolans fritidshem och organisation och ledning. 

Att som vuxen förstå barn med ett annorlunda beteende kan vara svårt. När vi skaffat oss kunskaper om funktionsnedsättningar och funktionsförmågor blir det lättare, men ibland utmanas även den mest rutinerade personalen. När vi själva är stressade är det lätt hänt att vi tar det personligt när en elev skriker fula ord eller gör något annat som vi inte tycker är okej och då tänker vi tankar som skitunge, ouppfostrade barn eller dramaqueen. Det är fullt mänskligt, men leder inte till något som gör att varken vi, barnet eller de andra eleverna får en bättre situation. Att istället tänka som psykolog Ross Greene att barn gör rätt om de kan ger oss en möjlighet till samarbete istället för motstånd. På samma sätt fungerar Bo Hejlskov Elvéns tankesätt att människor som kan uppföra sig gör det. 

När vi har utgångspunkten att Ali gör rätt om han kan eller tänker att Alicia hade uppfört sig om hon hade kunnat så blir det enklare för oss som personal och vår energi går till lösning och förbättring istället för anklagelser och tillsägelser. 

Detta vill jag visa genom X- och Y-modellen för människosyn av Douglas McGregor

Teori X

Tänker att människan:

är av naturen lat

är ovillig att anstränga sig 

måste motiveras med yttre medel som kontroll och tvång 

styrs av hot, straff och belöningar, som konsekvenser 

vill ledas av auktoriteter och slippa eget ansvar

Teori Y

Tänker att människan:

är av naturen aktiv

har en inre strävan mot utveckling och självkontroll 

motiveras av inre faktorer som intresse, mening, lust för att uppnå mål

tar under rätta omständigheter gärna eget ansvar 

Visst vill vi alla att medmänniskor ska se på oss utifrån Teori Y? Det är dock svårt att alltid hålla sig där i det dagliga arbetet med barnen, men låt oss försöka. Nu ska jag visa några exempel på hur olika situationer på fritids kan te sig utifrån om vi använder teori X eller teori Y

Teori X Teori Y
Aston har alltid haft svårt att orka sitta med på hela samlingen. Avdelningen hade förut en lösning att han satt med på närvarokontrollen och sedan fick gå till läshörnan. Sista två veckorna har han varit med på hela samlingen. Idag går Aston iväg mot läshörnan efter närvarokollen. Fritidslärare Mikko säger till Aston att genast komma tillbaka. Han kunde ju minsann hela förra veckan, då kan han idag också. Aston säger att han inte orkar. Mikko blir arg, Aston springer och låser in sig på toaletten.  Aston har alltid haft svårt att orka sitta med på hela samlingen. Avdelningen hade förut en lösning att han satt med på närvarokontrollen och sedan fick gå till läshörnan. Sista två veckorna har han varit med på hela samlingen. Idag går Aston iväg mot läshörnan efter närvarokollen. Fritidslärare Mikko tänker att Aston vill orka vara med på hela samlingen men att något gör att han inte fixar det idag. Om Aston får vara i läshörnan nu så ökar möjligheten att resten av eftermiddagen blir bra. 
Siri vägrar ta av sig kepsen på mellanmålet. Det finns en regel att en inte får ha keps i matsalen. Om Siri vägrar får hon inget mellanmål.  Siri vägrar ta av sig kepsen på mellanmålet. Personalen förstår att Siri har en anledning till att vilja ha kepsen på sig. Något gör att Siri känner att hon behöver sin keps. Personalen vill undersöka varför. Kanske är Siri känslig för intryck. Det viktigaste är att Siri får i sig något att äta så att hon orkar med resten av dagen. Personalen bestämmer sig också för att ta upp kepsregeln med skolledningen. 
Fritidsgruppen Diamanterna har haft många diskussioner om städning. Nu har det införts ett uppdrag att de ska få glass när de städat bra före uteleken varje dag i en vecka. Pedagogerna sätter ett kryss på almanackan varje dag efter städning. Fatima och William städar bra i början av veckan. På onsdagen har skolan varit på utflykt på förmiddagen och Fatima och William blir sura när de blir tillsagda att städa. Fatima säger att hon har ont i magen, William säger att han ändå inte gillar den glassen de ska få. En av pedagogerna tar ett långt samtal om vikten av att de ställer upp för alla andra, att de måste tänka på att inte förstöra för hela gruppen och att de andra barnen kommer att bli sura på dem om de förstör.  Fritidsgruppen Diamanterna har haft många diskussioner om städning. På fritidsrådet tar de upp frågan och kommer på olika förslag på hur de ska kunna få mer ordning och reda. Några förslag handlar om hur de ska fördela städningen, andra om hur de kan organisera material bättre. 

Jag har arbetat med grupper med fritidspersonal som använt X- och Y-modellen och satt in exempel från sitt eget fritidshem. Det kan verkligen rekommenderas. Framförallt får många syn på att det arbetssätt och tankesätt de har känns bra och helt etiskt rätt. Att få uppleva den känslan är så viktig, speciellt om en ibland blir ifrågasatt för sitt agerande. Vet vi vad vi gör och varför så brukar det landa rätt och bli till nytta för eleverna och det är då det fantastiska inträffar. Känslan av att få vara en sådan som gör skillnad!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *