Debatten kring fritidshemmet är både intressant och viktig. Att belysa olika perspektiv på fritidspedagogik berikar diskussionen och leder förhoppningsvis till en utveckling av det pedagogiska samtalet. 

I en tidigare text menade jag att många av fritidshemmets kvalitetsaspekter gärna kvantifieras för att kunna mätas, värderas eller bedömas. Det kan handla om hur många barn som deltog i en viss verksamhet eller bygga upplevd kvalitet via brukarenkäter. Många fritidspedagoger sätter också ihop olika typer av mallar och matriser för att bedöma progressionen i det egna arbetet som underlag för att påvisa eller synliggöra måluppfyllelse.  Kapitel 4 är dock bara en aspekt av kvalitet som vi kan kalla innehålls- eller uppdragskvalitet. Det är svårare att göra matriser av värdegrund eller förhållningssätt. Därför bör vi prata mer om hur kvalitet kan förstås som begrepp i fritidshemmet. 

Innehålls- eller uppdragskvalitet

Fritidshemmets verksamhet regleras av lag och förordning. Kapitel 4 i läroplanen lägger fokus på det centrala innehåll som fritidshemmet ska jobba med och mot. Uppdraget kring exempelvis kapitel 4 kan ur en kvalitetsaspekt förstås som att innehållet i verksamheten är en garant för viss kvalitet. Eller att likvärdigheten ökar via en centralt innehåll och att likvärdigheten är ett sekundärt  kvalitetsmål.

Strukturkvalitet 

Med strukturkvalitet avses förutsättningar och resurser som påverkar kvaliteten i verksamheten. Dessa är ofta centralt beslutade och fritidspedagogen kan inte direkt eller omedelbart påverka detta. I vårt fall som fritidspedagoger handlar det om aspekter som lokalernas utformning, barngruppens storlek eller sammansättning. Även personalens utbildning och kompetens spelar in. Med strukturkvalitet avses även sådant som rektor beslutar till exempel planeringstidens omfattning. Kort och gott, vilka förutsättningar vi har.

Processkvalitet 

Processkvalitet relaterar till de saker som fritidspedagogerna planerar och gör i sin verksamhet. Olika typer av arbetssätt. Begreppet relaterar också till fritidspedagogens förhållningssätt vilket bland annat avser hur vi bemöter barnens egna initiativ eller vilket socialt klimat vi skapar i gruppen. Hur bemöter vi ett affekt barn? Hur säkerställer jämlik, respektfull och demokratiskt präglad praktik på fritidshemmet? Processkvalitet kan kortfattat beskrivas som hur vi gör saker.

Resultatkvalitet 

Resultatkvalitet kan förstås som ett möte mellan eller resultat av innehålls-, struktur- och processkvalitet. Strukturen (det vi har )påverkan vilka möjligheter fritidspedagogen har att säkerställa läroplanens intentioner som finns formulerade (det vi gör). På samma vis påverkar och influerar innehållet hur vi bör utföra saker (pedagogens förhållningssätt).

Avslutande reflektion

Att utvärdera kvalitativa processer är mer komplicerat än att utvärdera resultat som kan mätas i kvantitativa termer. Att utvärdera fritidshemmets kvalitet och måluppfyllelse ställer krav på såväl ledning som personalens kompetens och på att det finns tid för diskussioner och gemensam reflektion.

Meningen ovan är med undantag för ordet ”fritidshem” ett citat ur Skolverkets allmänna råd rörande kvalitet i förskola (2005). I originaltexten står det förskola, inte fritidshem. 

Råden har numer ersatts och formuleringen är borttagen. Det tycker jag är synd. Att utvärdera kvalitativa processer är mer komplicerat än att utvärdera resultat.

För att kvalitet i fritidshem skall förstås i den som Farzin Panahi beskriver som mjuka värden krävs tid till diskussion och reflektion. Förståelsen för kvalitet och förmågan att bedöma eller värdera den relaterar också till den egna yrkeskunskapen. Hur djupt, brett eller långt sträcker sig vår kunskap? I en kommande text som följer upp denna kommer Blooms reviderade taxonomi att användas som teoretisk modell för att förstå, i det här fallet, yrkeskunnande. 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *