Följ mig

Alexander Skytte

Ämneslärare och fritidspolitisk utredare på fritidsverket.
Alexander Skytte
Följ mig

Latest posts by Alexander Skytte (see all)

Idag är fritidshemmet en egen, fristående verksamhet med fokus på barnens inre motivation och drivkraft att utforska och inhämta kunskap. Tyvärr riskeras den rollen att tappas bort när fritidspersonal ska bedriva skolundervisning i form av läxhjälp eller ännu värre, agera klassassistent. För fritidshemmet är inte skolan, och vice versa. Ändå sker det på många skolor i vårt land att fritidspedagogiken lämnas utanför klassrummet och får stanna där tills rasten, i bästa fall, och eftermiddagen i värsta.

Kunskap har diskuteras under lång tid och vår definition av kunskap går ända tillbaka till grekerna för 3000 år sen.

Kunskap delas enligt Aristotles in i två delar; teoretisk och praktisk.

Theoria, eller teori som vi säger är oförändlig och en absolut sanning. Det gör att den alltid kommer stämma och fungera på det område där den är menad att användas. Det är själva stoffet av det vi ämnar att lära ut.

Vad gäller praktisk kunskap så delas denna också in i två delar:

Techné (teknik)
Fronensis (klokhet)

Techné är det som beskriver hur något går till eller hur något lärs ut. Det är själva metoden för att förmedla den teoretiska kunskapen.

Fronensis betyder klokhet och förutom att teoritisk kunskap samt techné är delar i Fronensis behandlar fronensis även när.

Det är här den stora skillnaden från skolans metodik träder fram. För skolan har redan definierat när lärandet ska ske. När är nu. Inom fritidspedagogiken kan när:et vara flyktigt och den stora charmen med fritids är att det kan uppstå plötsliga, spontana lärotillfällen. Min tes är att det är detta när:et som gör att fritidspedagogiken har svårigheter att gå över tröskeln till klassrummet.

Fritidspedagogiken har ett behov av frihet. För hårda tyglar och den kvävs.

Mycket som fritidspedagogen gör grundar sig i psykologi. Det är därför socialt samspel och konflikthantering är sådant vi gärna tillskriver fritidspedagogiken.

Men psykologi är inte ett teoretiskt område som är specificerat för fritidspedagogen specifikt och således inte fritidspedagogik per se. Det används snarare av psykologen. Precis på samma sätt som läkaren använder sig av anatomi och fysiologi i sin verksamhet har även idrottsläraren behov av detta. Det är därför det går att hävda att lärare inte heller är en profession. Hur det används blir avgörande. Men varför känns det mer naturligt att se lärare som en profession men inte fritidspedagog?

Det är nu det börjar bli intressant. I definitionen av en profession så behöver yrket kunna avgränsa sig mot andra professioner. Så vad är då intressant med denna indelning? Jo, att skolan i sitt praktiska utövande inte bemöter Fronensis utan stannar vid Techné. Skolan tar inte hänsyn till när bästa tillfället är för eleven att ta del av kunskapen utan det bestämmer skolan själv. Ifall eleven inte klarar av att delta på dessa vilkor så kan techné (hur) ändras, men sällan fronensis (när samt i viss mån av vem). Så länge eleven når kunskapsmålen så är skolan nöjd, vägen dit är inte det relevanta. Skolan har även befäst sin roll genom ett tydligt anspråk på diskretion. Alla ska gå igenom skolan, hemundervisning m.m är inte tillåtet.

Att konflikten blir löst är inte det primära utan snarare på vilket sätt den blir löst på.

I fritidspedagogiken däremot är vägen till kunskapen viktig. Ibland är det rent av målet. Ser vi till konflikthantering så är det viktiga inte främst att nå en rättvis lösning av situationen. Det handlar snarare om att båda parter ska komma fram till en gemensam lösning utan att ta skada på vägen. Ifall det inte lyckas kommer situationen med hög sannolikhet att inträffa igen, och ingen kunskap har då inhämtas.

Ett problem med fritidspedagogens profession är just definitionen av profession. Fritidshemmet följer inte de ramar som skolan gör. Fritidspedagogiken beblandar sig mer med mjuka värden och abstrakta som är flyktiga, komplexa och förändras över tid. De blir svår mätt och går sällan att generalisera då varje situation tenderar att vara unik. Det här medför problem för fritidshemmet då samhällsutvecklingen rör sig mot att intressera sig för hårda, konkreta och mätbara värden.

Att ha kontroll över verksamheten och eleverna i fritidshemmet, var de är, vart de ska och nå, är ett stort och konkret ansvar som vilar på lärare i fritidshem: det kanske blivit till och med den mest centrala arbetsuppgiften för lärare i fritidshem

(Löfdahl mfl. 2012)

Kort och gott kan man hävda att en av de mest centrala uppgifterna fritidshemmet har är barnpassning. Ser man på fritidshemmets verksamheten på detta sätt kommer fritidspedagogiken att gå förlorad.

Så vad är egentligen fritidspedagogik? Jag skulle vilja uttrycka mig som en millitär hade uttryckt det; Rätt tid, vid rätt plats, med rätt utrustning.

Detta är så mycket större än enbart förplanerade aktiviteter. Här pratar vi om fronesis, praktisk klokhet, alltså att kunna avgöra när det går att följa den planerade verksamheten eller ta till vara på de guldtillfällena som uppstår kring en vattenpöl på väg till mellanmålet eller när ett barn berättar entusiastiskt på storsamlingen hur hen har vikt en svan av en servett. Det är fritidspedagogik, att ta tillvara på lärotillfällen och bibehålla hög känsla av sammanhang och inre motivation.

Det som i folkmun kallas för fingertoppskänsla eller flexibilitet. Det som i den praktiska kunskapen kallas för klokhet. Det som grekerna diskuterade för 3000 år sedan, Fronensis.

Och det som vi idag kanske kan benämna som fritidspedagogik.

Comments (3)

  1. Peter Hansson

    Svara

    Hej! Intressant artikel! Håller helt med dig om kunskapssynen och den kompetens som lärare i fritidshemmet bör ha! Håller dock inte med dig om delar i ditt första stycke. Varför skulle man inte kunna vara stöd för elever och grupper under skoltid? Tycker du inte att lärare i fritidshem ska kunna jobba heltid? Hur tänker du att jag som skolledare ska få ihop budget? En sak som jag som praktiker ser som viktigt är att alla som möter samma elever träffas regelbundet. Dvs personal från skolan och fritids. Hur ser du på det?

    • Alexander Skytte

      Svara

      Läs gärna Skolverkets rapport 474. Villkoren för lärare fritidshem är under all kritik. Planeringstid, elevgruppstorlekar, lokaler, ”samverkan” mm. Detta i förhållande till legkrav. Ofta endast en ansvarig behörig lärare på fritidshem

  2. Ronny

    Svara

    Tack för ett bra inlägg! Får mig att fundera på många saker på samma gång.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *