”Hej, vad behöver ni verksamma fritidspedagoger och lärare i fritidshem nu när uppdraget förtydligats genom ett eget kapitel i läroplanen? Vad behövs för att öka kvalitén och likvärdigheten i verksamheten?
Och vad tycker ni då är de viktigaste komponenterna för att utveckla verksamheten på fritidshemmen?”

”Tackar som frågar!

Här kommer en lista.
Ni har ungefär fram till sommaren på er att möta upp dessa krav om inte samtlig kompetens inom fritidshemmet i och med legitimationskravet inte ska lämna den sjunkande båten och simma mot land.

1. Planeringstid, förutsättningar

Först och främst behöver vi införa nationella riktlinjer kring planeringstid för lärare i fritidshem/fritidspedagoger. I dagsläget görs det upp ”lokalt” vilket kanske låter mysigt men i praktiken kan det skilja på ungefär 10-15 timmar beroende på vart du ”lokalt” är anställd.
En kollega i Flen kan ha 1 timmes egen planeringstid och en annan i Sölvesborg har 12 timmar.

2. Ett nationellt utvecklingsarbete kring Samverkan

Ett väldigt, väldigt mycket skarpare förtydligande kring vad ”samverkan” innebär för alla samverkande parter.
Goda exempel behöver det satsas enorma resurser på att utveckla, systematisera och implementera.
Och jo, JAG vet EXAKT vad som står kring det i läroplanen.

””Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande” ”

Riktigt goda exempel på samverkan där fritidspedagogers kompetens på riktigt tas till vara på och får komma till sin fulla kraft för eleverna är lika vanligt som världens mest utrotningshotade djur, Amurleoparden.

Så, jag tänker att hittills har det mest varit fina ord som inte finns i praktiken.

Inte alls.

Därför tröttnade jag på att vänta och tog för åtta år sen saken i egna händer, skapade min egen verksamhet under den tiden vi tjänstgör i skolan. Jag valde mitt eget sätt att samverka med skolan, med elevernas rätt till utveckling och fritidspedagogisk unik kompetens.

Jag kan sammanfatta känslan så här i efterhand med ett enda ord.

AUTONOMI.

Under åren har jag ändå sökt med ljus och lykta och likt Indiana Jones försökt både i sociala medier och irl hitta den där försvunna diamanten.
Den lyckade formen av samverkan med skolan.
Hjälp mig hitta den, förtydliga den och implementera den modellen på Sveriges samtliga Sveriges skolor. Det ska vara nationella riktlinjer och en tydlig modell kring utformandet av samverkan utifrån fritidspedagogers och lärare i fritidshems bästa i första hand.

Hur vi som yrkeskategori FÖR ELEVERNA ska ges förutsättningar att samverka.

Inte hur skolan ska lösa bristen på elevassistenter eller resurspedagoger.
Vi är inte och har aldrig velat vara skolans plastic padding som lagar alla hål eller alltid varje dag är jourhavande allt i allo.

Det är ett ENORMT resursslöseri att inte som huvudmän förstå den kompetens som går till spillo när fritidspedagoger eller lärare i fritidshem benämns och används som det extremt lösa begreppet ”resurs”.

Gör om gör rätt.

3. UTBILDADE KOLLEGOR MED FRITIDSHEMSINRIKTNING

Jag har jobbat med tillfälliga kollegor som innan varit bilmekaniker, florister, dramatiker, oljeriggsborrare, jurister, bagare, brandmän och renskötare och dammsugaförsäljare som kollegor i fritidshemmet. Det har varit jättehäftigt, de har besuttit en spännande erfarenhet.

MEN.

Och förstå mig väldigt rätt här. Det ovan kan i sig aldrig och kommer aldrig ersätta den unika kunskap och erfarenhet en utbildad lärare i fritidshem över tid besitter.
Dessutom är de dessa kollegor med annan erfarenhet emellanåt bara på genomresa yrkesmässigt.
Däremot vill jag lyfta de fantastiska kollegor som utan formell utbildning ändå valt att arbeta i fritidshemmet och varje dag uträttar under och mirakel.
Ni ska få statligt finansierad fortbildning med möjlighet att kombinera studier och ert nuvarande jobb. Går ni klart utbildningen lyfter ni avsevärt i lön och vi utbildade verksamma får nya kollegor som älskar sitt yrke”

”Stort tack för ditt svar Gustav!
Vi som beslutsfattande politiker, kommuner och huvudmän ser nu till att rejält utnyttja era nya utbildade kollegor till max i den obligatoriska skoldelen av dagen.

Vi riktigt suger musten ur er dubbla yrkesroll så ni inte har någon som helst ork eller kraft kvar till eftermiddagen på fritidshemmet.

Har ni inget ämne så placerar vi er i en elevassistentroll eller så får ni kompensera den undervisande lärarens brist på ledarskap helt enkelt.

Välj själv.

Vi är helt ointresserade av att ni läst en minst treårig utbildning på universitets/högskolenivå och besitter en unik kompetens genom att jobba grupporienterat, praktiskt utforskande med leken som ingång till lärande, utgå ifrån elevernas behov, intressen och erfarenheter och jobba med estetiska uttrycksformer.

Dessutom har de flesta av oss egentligen ingen aning om vad ni gör, ni passar barn under eftermiddagarna va?

Ser till att de är hela och rena medans föräldrarna jobbar?

Sen var det detta med planeringstid. Varför behöver ni mer en 1 timme?

Det handlar väl bara om att planera kärnverksamheten lång och kortsiktigt, göra lokala pedagogiska planeringar, materialvård, utveckla, rigga och efterarbeta den pedagogiska miljön både utomhus och inomhus, föräldrakontakt, göra beställningar, enskilda samtal med elever, planera er förmiddagstjänstgöringsuppdrag, samplanera aktiviteter med kollegor och kontinuerligt utvärdera, reflektera och utveckla en verksamhet för i genomsnitt 100 elever tillsammans med 5 kollegor?

Jo, vi kom på en annan grej också som ni kommer gilla.

Eftersom alla lärarkategorier utom ni fritidspedagoger fick lärarlegitimation i just sitt fält (sorry där, vi glömde bort er helt enkelt det finns ju så många olika lärarkategorier) så ska ni få lärarlegitimation!

Men inte som fritidspedagoger eller lärare i fritidshem utan vi kastar in lite olika ämnen vi gissar att ni ungefär har läst, eftersom er unika kompetens ändå inte är någonting vi fattar.

Vad tror ni om det?

Va? Visst blir ni glada?

Visst blir det bra?

Jo, en annan kul grej!
Till sommaren kommer vi införa ett legitimationskrav!
Det är bara ni 25-30% utbildade som får nu får ansvara för all den undervisningen som sker på fritidshemmet!

Det blir ju toppen!

Alla era övriga kollegor som säkert har jobbat i jättemånga år med er och säkerligen besitter en enorm kompetens kommer även de välja en annan bransch på grund av att de känner sig ännu mera ogiltigförklarade och osäkra på framtiden.

Så, tillslut står ni där själva med ännu fler outbildade kollegor, fast nu har de heller ingen erfarenhet av verksamheten för de kollegor som hade det, yrkeserfarenhet dock ingen utbildning råkade vi skrämma iväg.

Så tokigt de kan bli.

Jaja.

Tjing, tjing!

Hoppas du blev nöjd med våra svar!”

—————————————————-

Idag är det första april, men det här är fanemig inget skämt.

Det har en skämtsam ton, dock finns det ett allvar som måste fram i ljuset.

En kollega med en annan yrkeserfarenhet och en annan utbildning sa en gång till mig att hon liksom inte förstod hur jag alltid kunde få barnen dit jag ville.

”Du är som han som kan prata med hundar, Cesar Milan, fast med barn!”

”jepp, det är Jeditricks” sa jag.

”Kraften” är inget annat än 20p pedagogik på universitet, en barn och ungdomspedagogisk examen från lärarhögskolan och 16 års beprövad yrkeserfarenhet och fortbildning.

Snart är vi the Last utbildade pedagogerna med inriktning mot fritidshem om inte ovan, lite skämtsamt inlindade insatser på riktigt görs.

Alla politiker med mandat, institut med kraft att förändra den här utveckligen och skolledare/huvudmän med goda exempel på samverkan på fritidspedagogers villkor, hör av er.

Ni vet var jag finns.

Slutligen vill jag tacka Skolverket för bra diskussioner med högt i tak. Tack på förhand inför vårt kommande samarbete.
Det kommer ni följare få reda på mer om framöver…

/er Skolgårdslärare (Gustav Sundh)

Comments (2)

  1. Daniel Svensson

    Svara

    🙏🏽 Tack för en välskriven text. Det många tänker för du fram med allvar och humor.

    Med vänlig hälsning,

    Daniel Svensson

    Lärare mot fritidshem

  2. Olof Jonsson

    Svara

    Tack för en viktig text om var vi är i yrket nu, och vart vi är på väg.

    När vi ändå pratar samverkan måste vi också komma ihåg all annan samverkan vi ska göra, men som vi oftast missar när samverkan med förskoleklass och grundskolan sätts främst. Iofs är det i form av tjänstgöring i dessa verksamheter, vilket inte är samverkan enligt Skolverket…

    Men.
    Dessa samverkanspartners är enligt uppdraget faktiskt lika viktiga som övriga.
    Jag pratar självklart om förskolan, utbildning högre upp, föreningsliv och vårdnadshavare. Säkert glömde jag någon här.

    Då samverkan utifrån uppdraget är viktigt menar jag att vi behöver fördela tiden bättre mellan alla dessa partners, då de är alla lika viktiga för oss i fritidshemmet.

    Dit behöver vi sikta. Tjänstgöring i annan verksamhet blir då sekundärt då det faktiskt inte är någon verksamhets uppdrag för lärarna där att utföra.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *